Probiotika och människan.

 

 

Urgammal livskraft!

Sammanställning av artiklar av Dr. Lennart Cedgård även publicerade på starkare.nu

I början av 1900-talet lade en forskare vid namn Metchnikoff fram sina hypoteser om tarmflorans betydelse för den mänskliga organismens åldrande, ” The prolongation of life ”.

Han hävdade att förruttnelseprocesser i tarmen alstrade gifter som bidrog till att degenerera den mänskliga organismen.

Han hävdade vidare att tillförsel av mjölksyraproducerande bakterier, så kallade probiotiska bakterier i form av yoghurt, motverkade de skadliga förruttnelsebakterierna och därmed åldrandet.

Professor Elie Metchnikoff på Pasteurinstitutet fick några år senare Nobelpriset och hela Europa började äta yoghurt som aldrig förr!

Under det senaste århundradet har människans levnadssätt ändrats drastiskt, vad gäller hygien, levnadsstandard, kostvanor och medicinering. Vi äter idag övervägande industriproducerad, steriliserad föda och använder konserveringsmedel, frys och kyl istället för att fermentera födan.

Detta har gjort att intaget av bakterier, och då speciellt mjölksyraproducerande bakterier, har reducerats kraftigt. Användandet av antibiotika inom sjukvård och jordbruk, antibakteriella ämnen i tandkrämer, deodoranter, mat mm,. är för mänskligheten också nya påfund. Vi har på många sätt steriliserat vår omgivning – vilket givetvis påverkat vår bakterieflora.

Sedan människan upptäckte bakterier, och uppfann antibiotika, har vi levt med föreställningen att majoriteten av bakterier är skadliga. Faktum är att det endast är en mindre del av de tusentals bakteriestammar som har sjukdomar som följd när din kropp inte är i balans att ta hand om dem.

Ett av de viktigaste skydden mot skadliga bakterier – är en frisk bakterieflora. Om vi stödjer kroppens egna goda bakterier så hämmas de skadliga.

I ett ekologiskt sammanhang kan man förstå att intaget av probiotika som kosttillskott kan ersätta den minskning av intag via kosten som modern konserveringsteknik medfört.

Med tanke på den enorma skillnad i intag som råder, jämfört med historisk tid, torde probiotika utgöra juvelen bland alla kosttillskott i modern tid per definition! Rekommenderat intag är flera tusentals procent högre än vad som normalt intas.

För ett optimalt tillgodogörande eller utnyttjande av mineraler och vitaminer krävs det också att mag- och tarmfloran är i balans, vilket ofta inte är fallet.

Idag pågår livlig forskning omkring probiotikans effekter på kroppen. Intag av probiotiska bakterier verkar ha många positiva effekter för dig.. I Trends of Immunology Today publicerades redan1999 en artikel om probiotikans effekter på immunsystemet.

I artikeln listades positiva effekter som olika studier visar på vad gäller probiotikaintag:

förbättrad nedbrytning och upptag av födoämnen, prevention av cancer, prevention av infektioner i mag-tarmkanalen, reglering av tarmperistaltiken, stimulerande av immunsystemet och ökad motståndskraft mot infektioner, motverkande överväxt av skadliga bakterier i tarmen, ökad enzymaktivitet och förbättrad kvalitet på tarmslemhinnan – vilket reducerar bildningen av giftiga slaggprodukter i tarmen och motverkar bildningen av åderförkalkning.

Det verkar alltså som att Metchnikoff hade rätt i sina antaganden!

 

 

Livet finns i det levande!

av Dr. Lennart Cedgård

Del 1

Livet finns i det levande!
Levande mat, levande organismer och levande tankar.

• Probiotika är bakterier som stärker vår hälsa genom att förbättra miljön i tarmen.

• Förr i tiden fick människan i sig stora mängder probiotiska bakterier och fibrer via födan. Detta är inte fallet idag.

• Vår moderna livsstil skadar vår tarmflora.

• Vi har idag ett enormt behov av tillskott av probiotiska kulturer.

Sedan människan tog sina första steg på denna jord har hennes liv på olika sätt påverkats av mikroorganismer. Detta samspel har varit på både gott och ont. Alla processer som sker i vår natur och i våra kroppar är direkt eller indirekt beroende av aktiviteten hos olika mikroorganismer.

Ett exempel är bakteriell kvävefixering i våra jordar vilket gör det möjligt för våra växter att tillgodogöra sig kväve. Bakterierna i vår kropp påverkar vårt immunsystem, vår matsmältning, vårt näringsupptag, vårt allmänna välbefinnande.

En frisk tarmflora är det bästa skyddet mot farliga bakterier som kan infektera kroppen.

Under de senaste 100 åren har bakterier generellt betraktats som något farligt. Som något som orsakar sjukdomar och elände. Därför har vi gjort vad vi kunnat för att döda bakterier omkring oss.

Detta har allvarligt skadat det mikrobiella systemet i våra kroppar och i miljön runt omkring oss. Idag vet vi hur viktiga bakterierna är för vår existens. Vi vet att en frisk tarmflora är en förutsättning för hälsa och livskraft. Det är viktigt att vår kropp hela tiden exponeras för bakterier bland annat för immunsystemets funktion och balans.

Fram till 1950-talet var mjölksyra-fermentering den huvudsakliga konserveringsmetoden. Fermentering innebär att mjölksyraproducerande bakterier får tillväxa i livsmedlet. Detta leder till bildning av syror som mjölksyra vilket gör att pH-värdet sjunker.

Ett lågt pH motverkar tillväxt av skadliga, sjukdomsframkallande bakterier och därmed att maten blir dålig och ruttnar. Surkål och andra mjölksyrade grönsaker, yoghurt och surdegsbröd, är några exempel på fermenterad föda.

Den kosthållning, och det levnadssätt, som mänskligheten hade fram till industrialiseringen innebar att hon via födan fick i sig rikligt med mjölksyraproducerande bakterier, så kallade probiotiska, bakterier.

Även i övrigt exponerades hon ständigt för en enorm mängd mikroorganismer. Det sägs att stenåldersmänniskan fick i sig fyra gånger mer fibrer, tio gånger mer antioxidanter och tio tusen gånger fler mjölksyrabakterier än vad dagens västerlänning normalt får i sig.

Idag är läget något helt annat. Vi pastöriserar maten och konserverar på konstgjort sätt. 

 

Del 2

Livet finns i det levande!
Levande mat, levande organismer och levande tankar.

• Probiotika är bakterier som stärker vår hälsa genom att förbättra miljön i tarmen.

• Förr i tiden fick människan i sig stora mängder probiotiska bakterier och fibrer via födan. Detta är inte fallet idag.

• Vår moderna livsstil skadar vår tarmflora.

• Vi har idag ett enormt behov av tillskott av probiotiska kulturer.

Idag är läget förändrat. På 1950-talet ersattes fermenteringen med kyl och fryslagring, pastörisering och konserveringsmedel med hjälp av konstgjorda konserveringsmedel. Detta har lett till att intaget av mjölksyraproducerande bakterier via födan har minskat drastiskt.

Tillsammans med högt intag av raffinerat socker, vitt mjöl, överdriven köttkonsumtion, industriproducerad föda, för lite av fibrer och vital kost, för mycket av stress och antibiotika med mera, har vi stört vår naturliga tarmflora och har därför ett behov av tillskott av mjölksyrakulturer, probiotika.

Élie Metchnikoff – idag vet vi att han hade rätt.

I slutet på 1800-talet och början på 1900-talet levde och verkade en man vid namn Élie Metchnikoff (1845-1916). Han var zoolog och mikrobiolog och arbetade bland annat på Pasteur-institutet i Paris.

Detta var under den tid som man upptäckte bakterierna, och att de var den bakomliggande orsaken till många av de sjukdomar som drabbade människan. Metchnikoff postulerade att bakteriefloran i tarmen kunde vara orsaken till många av de degenerativa processer som sker i kroppen, såsom åderförkalkning och cancer och bidrog till ett sjukligt åldrande.

Han visade på att förruttnelsebakterier i tarmen hade förmåga att producera substanser, som man sedan tidigare kopplat samman med utvecklingen av exempelvis åderförkalkning. Tjocktarmen var inget annat än en kloak som förgiftade den mänskliga organismen.

När Metchnikoff studerade folkslag i Europa, som hade en högre medellivslängd än övriga populationer, som de bulgariska bönderna, fann han att ett utmärkande drag hos dessa var deras stora konsumtion av mjölksyrafermenterad föda.

Denna upptäckt ledde till hans historiska postulat om de fantastiska bakterierna, som skulle stoppa människans åldrande – de probiotiska bakterierna.

Han fann att de probiotiska bakterierna motverkar överväxten av förruttnelsebakterier och sjukdomsframkallande bakterier. På så sätt minskar mängden skadliga ämnen i tarmen, vilket leder till en bättre hälsa. Probiotiska bakterier har en fantastiska förmåga att skapa och vidmakthålla hälsan i vår kropp.

Största nyttan gör de förstås om de lever och har livskraft!

 

 

 

Tarmröta – du väljer själv!

av Dr. Lennart Cedgård

Vi väljer:

– vad vi äter
– att inte motionera
– att inte stressa
– att inte se varningssignaler
– att tro att det bara händer andra

Det vackra namnet för tarmröta är Intestinal dysbios och innebär färre mjölksyraproducerande bakterier och ökade mängder sjukdomsframkallande mikroorganismer i mage och tarm.

Vilket i sin tur medför obalanser i tarmen, som kan ligga till grund för många sjukdomar och ohälsa, vilket motverkas av intag av probiotiska mjölksyrabakterier.

Störningar i tarmen, vilket kan orsakas av bland annat antibiotika, dåliga kostvanor, stress och så vidare, kan resultera i matsmältningsbesvär, stört immunsystem, uppkomsten av giftiga och cancerogena ämnen i tarmen som påverkar kroppen på ett negativt sätt.

Många av våra sjukdomar, som allergi, eksem, reumatisk värk, infektionskänslighet, migrän, svampinfektioner, urinvägsinfektioner, problem med luftrör och bihålor hör ofta samman med obalanser i tarmen. Störningar i tarmen motverkas av intaget av probiotiska bakterier.

Sammansättningen och aktiviteten hos bakterierna i tarmen är avgörande för hälsan.

Intestinal dysbios kan inbegripa en störd sammansättning av bakterierna i magen. Detta kan bland annat orsakas av antibiotikabehandling, operationer, störd matsmältning som exempelvis för lite saltsyra i magsäcken, eller för lite gallsyra.

Miljön i tarmen har förändrats på ett sådant sätt att de ”goda” bakterierna inte trivs och sjukdomsframkallande bakterier tar över.

Störd metabolism och aktivitet i tarmen.
Vanligtvis inbegriper intestinal dysbios att bakteriernas aktivitet inte är till godo för kroppen utan skadar kroppen. När vi äter fel mat, stressar och på andra sätt stör vår matsmältning blir resultatet ofta förruttnelseprocesser i magen. Detta medför:

• Ökad produktion av toxiska och cancerogena slaggprodukter.
• Ökad bildning av kvävehaltiga slaggprodukter som belastar kroppen.
• Dålig lukt.
• Matsmältningsproblem.

Jag upprepar: obalanser i tarmen kan ligga till grund för många sjukdomar och ohälsa, vilket motverkas av intag av probiotiska mjölksyrabakterier.

 

 

 

 

 

Hur fungerar en frisk mage och tarm?

av Dr. Lennart Cedgård

• En frisk tarm tömmer sig 1-3 ggr/dag.
• En frisk tarm luktar inte illa.
• En frisk mage är inte uppblåst och svullen.
• En frisk tarm är inte förstoppad.
• En frisk tarm drabbas inte av diarré.
• En frisk mage och tarm kan smälta maten.

Probiotika bör användas vid alla typer av störningar i magtarmkanalen!

Väldigt många människor i dagens samhälle lider av dåligt fungerande mage och tarm. Det kan vara förstoppning, diarréer, gaser, smärtor efter måltid, uppkördhet, sura uppstötningar med mera.

Dessa besvär tar mycket av vår energi och belastar hela kroppen.

Orsakerna ligger vanligtvis i felaktiga kostvanor, stress, för lite fysisk aktivitet eller intag av olika mediciner som antibiotika, syrahämmare och så vidare. Hormonella rubbningar, infektionssjukdomar och strålbehandling kan också ligga bakom dålig tarmfunktion.

Färgen, konsistensen och lukten på vår avföring säger mycket om hur du mår.

Avföringen ska normalt vara brun och ha formen som ”isterband”. Man ska inte behöva sitta på toaletten och trycka utan tarmen ska tömma sig obehindrat. Man ska inte hinna med mer än rubrikerna på första sidan i tidningen innan man är färdig.

Det första, givna steget för dig som behöver friska på din magtarmkanal är probiotika – goda tarmbakterier!

 

 

 

 

Kroppens största organ är viktig för din hälsa.

av Dr. Lennart Cedgård

En frisk tarmflora förbättrar matsmältningen.
En frisk tarmflora förbättrar näringsupptaget.
En frisk tarmflora stärker immunsystemet.

En frisk tarmflora stärker kroppens motståndskraft genom att stärka tarmslemhinnan, vår barriär mot omvärlden. En frisk tarmflora skyddar mot infektion.

En frisk tarmflora producerar vitaminer. En frisk tarmflora är en förutsättning för bra hälsa.

Vår naturliga bakterieflora väger mellan ett halvt och ett helt kilo och består av cirka 100 000 miljarder olika bakterier. Detta ska jämföras med antalet kroppsegna celler som är cirka 10 000 miljarder. Den bakteriella genmassan är 150 x större än den mänskliga kroppens!

Av alla celler i och på vår kropp är alltså 90% bakterier. Tarmfloran kallas därför för kroppens största ”organ”. Man har hittills talat om att den normala bakteriefloran består av ca 400 olika arter, men nyligen genomförda studier visar att antalet arter troligtvis är mycket större.

Varje människa har en unik sammansättning på bakteriefloran. Majoriteten av bakterierna finns i tarmen, framför allt i tjocktarmen. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala förhållanden är vårt bästa skydd mot farliga bakterier och virus.

På grund av dålig matvanor, överdriven hygien, överdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i mat, rengöringsmedel, schampo, tandkrämer osv. har vi stört vår normala bakterieflora.

Redan i svalg och munhåla finner man en stor artrikedom av mikroorganismer om än i mindre mängder, mellan 10 000-1miljard bakterier/ml saliv. I magsäcken minskar antalet till ca 1 000/ml magsaft.

Det är den otroligt sura magsaften som tar död på majoriteten av de bakterier som når magen. Övre delen av tunntarmen är även den väldigt fattig på bakterier framför allt beroende på att gallblåsan tömmer sitt innehåll där.

Galla har en starkt antibakteriell effekt. Mag- och gallsyrorna ser till att de flesta bakterier som vi får i oss dör innan de når tarmen.

I Wasa Medicals produkt ProBion skyddas bakterierna under passagen förbi mag- och gallsyran och aktiveras när de når tunntarmen. Detta ger optimal effekt av de probiotiska bakterierna.

I tunntarmen stiger antalet bakterier efter hand för att explodera i antal när vi når tjocktarmen där antalet bakterier uppgår till

ca. 1 000 miljarder/g avföring. I en frisk tarm är det mjölksyraproducerande bakterier som är mest aktiva.

I tunntarmen dominerar laktobaciller och streptokocker medan tjocktarmen domineras av bifidobakterier. Vid störningar i tarmen kan skadliga mikroorganismer som clostridier och candidasvamp ta över.

Forskning omkring tarmflorans funktion pågår över hela världen. Resultaten pekar på vikten av en frisk tarmflora för vår hälsa. De visar också att tarmfloran har förändrats hos människor i västvärlden under de senaste 50 åren, vilket är mycket oroväckande.

Forskningen visar också att uppbyggandet av tarmfloran hos små barn är viktig för utvecklingen av immunsystemet och nervsystemet.

Matsmältningen och upptaget av näring är i högsta grad beroende av en balanserad tarmflora. Olika matsmältningsproblem och näringsbrister kan bero på bakteriella obalanser. Tarmens rörelser, tarmslemhinnans hälsa och hormonbalansen i kroppen är andra områden. Tarmfloran producerar också vitaminer som B-vitaminer.

Tarmens pH är väldigt viktigt för dess funktion. Magen har ett lågt pH på ca 2-4. I tunntarmen stiger pH allt eftersom. Mjölksyrakulturer trivs bäst i sur miljö medan förruttnelsebakterier föredrar en basisk miljö.

I tarmen sker en bakteriell krigföring mellan fermenterande bakterier som mjölksyrabakterier och förruttnelsebakterier. Fermenterande bakterier producerar organiska syror som mjölksyra vilket sänker pH och motverkar därmed dessa förruttnelsebakteriers tillväxt.

Förruttnelsebakterier producerar ammoniak vilket höjer pH vilket gynnar deras tillväxt. Om pH i tarmen stiger får skadliga förruttnelsebakterier möjligheten att tillväxa och bli mer aktiva och kan då åstadkomma stor skada. Även den skadliga formen av Candida trivs i basisk miljö.

Ett förhöjt pH kan bero på dålig produktion av saltsyra eller långvarigt intag av saltsyrahämmande medel, antibiotika behandling som tagit död på de nyttiga bakterierna och givit fritt spelrum åt förruttnelsebakterier, förstoppning, dålig peristaltik och dåliga kostvanor osv.

Tillskott av probiotiska bakterier verkar för att återställa tarmens pH så att tarmens nyttiga bakterier får möjlighet att tillväxa.

 

 

Tarmen är en viktig hälsobarriär.

av Dr. Lennart Cedgård

Endast ämnen som kroppen kan använda och känna igen ska få passera tarmslemhinnan.

Många sjukdomar hänger samman med en läckande tarm. Tarmbarriärer skyddar oss från att skadliga ämnen och farliga mikroorganismer ska nå tarmen. Probiotika, som läker tarmens slemhinna och stärker barriären, är lösningen!

De flesta antigen som når en frisk tarm kan inte passera över tarmslemhinnans barriär. Endast fullständigt nedbruten föda, som dipeptider, fettsyror, korta kolhydrater, vitaminer och mineraler ska passera obehindrat.

Ofullständigt nedbruten föda, som exempelvis proteiner, ska inte få passera. Dessa kan kroppen inte känna igen och de kan därför ge upphov till allergiska reaktioner och biokemiskt ”kaos”.

Obalanser i kroppens biokemi, beroende på dålig matsmältning och läckande tarm, påverkar hela vår kropp – även vår mentala hälsa.

Allergier
Vid sjukdomar, som exempelvis allergier, födoämnesintoleranser och eksem, finner man ofta att tarmen läcker. Allergiska reaktioner i tarmen leder till lokala inflammationer av tarmslemhinnan. Detta gör att tarmslemhinnan skadas och börjar läcka.

När främmande substanser når blodet kan det sätta igång en allergisk reaktion. Det räcker att en mycket liten mängd helt protein läcker ut i blodet för att starta en allergisk reaktion. Ofta börjar dessa problem med att man reagerar mot ett ämne, exempelvis gluten.

De allergiska reaktionerna mot dessa ämnen skadar slemhinnorna, vilket gör att kroppen blir allergisk mot fler och fler ämnen. Att läka tarmslemhinnan och återställa tarmfloran är mycket viktigt vid behandling av allergiska sjukdomar och eksem.

Forskning visar att probiotiska bakterier minskar inflammationen i tarmen, läker tarmslemhinnan och stärker tarmens barriärfunktion.

Candida
När miljön i tarmen blir för basisk kan den ofarliga formen av Candida övergå till den sjukdomsframkallande formen. Candidasvampen bildar då cilier som invaderar tarmslemhinnan och ökar dess genomsläpplighet.

Svampen kan också bilda olika toxiner och allvarligt skada tarmens funktion. Det stora problemet med svampinfektion i dagens samhälle torde bero på vår överkonsumtion av vitt socker, vitt mjöl och andra raffinerade kolhydrater – samt antibiotikabehandlingar och ökad användning av p-piller.

Candidainfektion är därför en tydlig signal på obalans i tarmen. Ett enkelt och gott råd är att äta mindre av de raffinerade kolhydraterna – och kontinuerligt fylla på med probiotika.

 

 

 

En frisk tarm luktar inte illa!

av Dr. Lennart Cedgård

En frisk tarmflora hjälper oss att smälta maten.
En frisk tarmflora är en förutsättning för optimalt näringsupptag.

Probiotika bör användas för att förebygga matsmältningsproblem, födoämnesintoleranser och bristtillstånd. Probiotika förbättrar också upptaget av vid vitamin- och mineraltillskott.

En frisk tarmflora är en förutsättning för en god matsmältning och ett gott upptag av näring. Brist på näring som vitaminer och mineraler kan bero på många olika saker. Dels är den västerländska födan fattig på vital näring och dels är dålig matsmältning vanligt förekommande i västvärlden.

Det mesta som vi äter måste brytas ned till mindre beståndsdelar innan det absorberas och används av kroppen. Tillskott av vitaminer och mineraler kan vara förgäves om inte tarmen är i sin ordning.

En frisk tarmflora som är dominerad av mjölksyraproducerande bakterier förbättrar matsmältningen. Bakterierna skapar en miljö som stimulerar kroppens egna enzymer och producerar själva en rad enzymer som hjälper matsmältningen.

Upptaget av näring är beroende av tarmslemhinnans hälsa. Matsmältningsenzym sitter fästade på ytcellerna i tarmen. När tarmslemhinnan skadas kan brister på enzym uppstå och leda till matsmältningsproblem.

Absorptionen påverkas också negativt vid skada på slemhinnan i tarmen. Istället för kontrollerad passage av näringsämnen kan oönskade ämnen läcka in i kroppen medan upptaget av näringsämnen försämras.

Probiotika skapar en hälsosam miljö i tarmen, stimulerar kroppens egna enzymer, bildar en rad egna enzymer, exempelvis laktas, samt har förmågan att läka en skadad tarmslemhinna. 

Tjocktarmen fungerar som en enorm matsmältningsfabrik där ämnen som kroppens egna enzymer inte klarar av att smälta kan brytas ned. Detta för att vi ska kunna utnyttja födans näringsinnehåll på bästa sätt.

Passagen genom tjocktarmen tar ca 24 timmar (om inte förstoppning föreligger). Passagen genom tunntarmen tar endast 2-3 timmar.

Fibrer som finns i raw food, fullkorn, fröer och kärnor med mera, når tjocktarmen där de fungerar som föda åt nyttiga bakterier. Fibrer ger i tjocktarmen upphov till jäsningsprocess vilket leder till bildning av bland annat organiska syror som mjölksyra.

Dessa syror stimulerar tarmrörelserna, förbättrar näringsupptaget, motverkar överväxt av skadliga bakterier och stimulerar tillväxten av tarmslemhinnans celler. Vid jäsning bildas även fettsyror som är viktiga för tarmslemhinnans hälsa.

Jäsningsprocessen ger inte upphov till dålig lukt. Avföringen ifrån en frisk tarm luktar inte illa! En frisk tarm tömmer sig en till tre gånger om dagen!

Motsatsen till jäsning är förruttnelse. Förruttnelseprocesser sker vid överskott av proteiner.

Kvävehaltiga slaggprodukter bildas som exempelvis ammoniak, indol, fenol och svavelväte. Resultatet blir förstoppning eller diarré, illaluktande avföring, ökad upplagring av slaggprodukter i kroppen, bildning av giftiga och cancerogena ämnen i tarmen.

Probiotika motverkar uppkomsten, och oskadliggör giftiga och cancerogena ämne i tarmen som bildas vid förruttnelseprocesser.

Vad som aldrig får glömmas bort är enzymerna. Alla processer i kroppen är beroende av enzymer och det är mycket viktigt att maten vi äter innehåller enzymer. Enzymer återfinns i okokt, rå föda.

Enzymer förstörs vid en temperatur över 40°C.

Föda som är extra rik på enzymer är mjölksyrade grönsaker som surkål. Industriproducerad, processad föda kan inte jämföras med färsk obehandlad föda vad gäller näringsinnehåll och enzymrikedom. Det är stor skillnad på t ex. pastöriserad mjölk och färsk mjölk som är rik på enzymer och mer lättsmält. Många människor har idag svårt att smälta mjölk och mjölken orsakar många hälsoproblem medan den färska mjölken och yoghurten förr användes som medicin

Många människor har idag svårt att smälta mjölk och mjölken orsakar många hälsoproblem medan den färska mjölken och yoghurten förr användes som medicin.

 

 

 

En frisk tarm ger en frisk matsmältning.

av Dr. Lennart Cedgård

• En frisk tarmflora hjälper oss att smälta maten.
• En frisk tarmflora är en förutsättning för optimalt näringsupptag.

– Probiotika bör användas för att förebygga matsmältningsproblem, födoämnesintoleranser och bristtillstånd.
– Probiotika förbättrar upptaget vid intag av vitamin- och mineraltillskott.

Tarmen och matsmältningen
En frisk tarmflora är en förutsättning för en god matsmältning och ett gott upptag av näring.

Brist på näring, som vitaminer och mineraler, kan bero på många olika saker. Dels är den västerländska födan fattig på vital näring och dels är dålig matsmältning vanligt förekommande i västvärlden.

Det mesta som vi äter måste brytas ned till mindre beståndsdelar innan det absorberas och används av kroppen. Tillskott av vitaminer och mineraler kan vara förgäves om inte tarmen är i sin ordning.

En frisk tarmflora som är dominerad av mjölksyraproducerande bakterier förbättrar matsmältningen. Bakterierna skapar en miljö som stimulerar kroppens egna enzymer och producerar själva en rad enzymer som hjälper matsmältningen.

Upptaget av näring är beroende av tarmslemhinnans hälsa. Matsmältningsenzym sitter fästade på ytcellerna i tarmen. När tarmslemhinnan skadas kan brister på enzym uppstå och leda till matsmältningsproblem.

Absorptionen påverkas också negativt vid skada på slemhinnan i tarmen. Istället för kontrollerad passage av näringsämnen kan oönskade ämnen läcka in i kroppen medan upptaget av näringsämnen försämras.

Probiotika skapar en hälsosam miljö i tarmen, stimulerar kroppens egna enzymer, bildar en rad egna enzymer som t. ex laktas samt har förmågan att läka en skadad tarmslemhinna.

Jäsning
Tjocktarmen fungerar som en enorm matsmältningsfabrik där ämnen som kroppens egna enzymer inte klarar av att smälta kan brytas ned. Detta för att vi ska kunna utnyttja födans näringsinnehåll på bästa sätt.

Passagen genom tjocktarmen tar ca 24 timmar (om inte förstoppning föreligger). Passagen genom tunntarmen tar endast 2-3 timmar.

Fibrer som finns i råkost, fullkorn, fröer och kärnor mm når tjocktarmen där de fungerar som föda åt nyttiga bakterier. Fibrer ger i tjocktarmen upphov till en jäsningsprocess vilket leder till bildning av bl. a organiska syror som t ex mjölksyra.

Dessa syror stimulerar tarmrörelserna, förbättrar näringsupptaget, motverkar överväxt av skadliga bakterier och stimulerar tillväxten av tarmslemhinnans celler. Vid jäsning bildas även fettsyror som är viktiga för tarmslemhinnans hälsa.

Jäsningsprocessen ger inte upphov till dålig lukt. Avföringen ifrån en frisk tarm luktar inte illa! En frisk tarm tömmer sig 1-3 ggr / dag.

Förruttnelse
Motsatsen till jäsning är förruttnelse. Förruttnelseprocesser sker vid överskott av proteiner. Kvävehaltiga slaggprodukter bildas som t ex ammoniak, indol, fenol och svavelväte.

Resultatet blir förstoppning eller diarré, illaluktande avföring, ökad upplagring av slaggprodukter i kroppen, bildning av giftiga och cancerogena ämnen i tarmen.

Probiotika motverkar uppkomsten av, och oskadliggör giftiga och cancerogena ämnen i tarmen som bildas vid förruttnelse processer.

 

 

 

Tarmfloran och hormonsystemet.

av Dr. Lennart Cedgård

 

• I tarmen produceras många av kroppens hormoner.
• Tarmfloran påverkar utsöndringen av vissa hormoner och därmed den hormonella balansen.
• Störningar i tarmen kan rubba hormonbalansen.

Tarmen – ett hormonproducerande organ.
I tarmen produceras en mängd olika hormoner. Många av dem är till för att reglera matsmältningen men även hormoner som melatonin och signalsubstanser som serotonin bildas av celler i tarmen.

Serotonin är det hormon som man kan ha brist på vid depression. Melatonin produceras huvudsakligen i tallkottkörteln i hjärnan och styr vår dygnsrytm. Tarmen är alltså en del av helheten, även hormonellt.

Man vet dock fortfarande alltför lite om hur hormonerna, undantaget matsmältningshormonerna, påverkar vår kropp.

Tarmflorans påverkan på utsöndringen av hormoner.
Utsöndringen av hormoner, kolesterol, gallsyror, toxiner o.d. sker via s.k. konjugering. Detta innebär att substansen som ska utsöndras kopplas samman – konjugeras med ett annat ämne t ex glucuronsyra. Detta sker i levern.

Syftet med konjugeringen är att hindra hormonet eller toxinet från att återupptas i tarmen vilket de skulle göra om de inte var sammankopplade med glucuronet. Konjugatet utsöndras via gallan till tarmen.

I tarmen finns dock bakterier som kan producera enzym som bryter dessa konjugat vilket kallas dekonjugering. Detta medför att hormonet kan återupptas i tarmen och går ut i blodet. Följden blir höjda halter av hormoner i blodet, ökad utsöndring av dessa via urinen samt sänkta halter i avföringen.

Förhöjda halter östrogen i blod och urin har kopplats samman med ökad risk för bröstcancer.

Vid obalanser i tarmen till följd av för högt intag av animaliskt fett och protein ökar bakteriernas förmåga att bryta konjugat. Resultatet blir förhöjda hormonhalter i blodet samt ökad återupptag av gifter. Kroppens avgiftningsförmåga försämras.

Kosten verkar ha en stark inverkan på utvecklingen av bröstcancer. Vegetarianer utsöndrar i genomsnitt 3 gånger mer östrogen via avföringen än köttätare.

I Japan där det genomsnittliga intaget av fett 1978 låg på 40-50 gram/dag var frekvensen av bröstcancer 30-35 fall/100 000 kvinnor, medan amerikanska kvinnor som konsumerade 3 gånger så mycket fett hade en frekvens på100 fall/100 000 kvinnor.

I och med att kosthållningen i Japan har förändrats mot en mer västerländsk kost har frekvensen av bröstcancer ökat kraftigt de senaste tjugo åren.

Kosten kan alltså påverka hormon balansen genom att bl. a påverka enzymaktiviteten hos tarmfloran.

Ett annat exempel på tarmflorans påverkan på hormonbalansen är det fenomen som kan uppstå vid samtidigt intag av p-piller och antibiotika. I och med att antibiotikan reducerar bakterietalen i tarmen minskar dekonjungeringen.

Reabsorptionen av östrogen minskar vilket sänker halterna östrogen i blodet. Effekten av p-pillren kan därmed reduceras. Det är inte helt ovanligt med oväntade graviditeter i samband med antibiotikabehandling ihop med p-piller.

 

 

 

Tarmen och immunsystemet.

av Dr. Lennart Cedgård

• 80% av immunsystemet är beläget företrädesvis i tunntarmen.
• Tarmens immunsystem är kroppens gränsvakter.
• Tarmfloran aktiverar immunsystemet.
• En frisk tarmflora stärker ditt immunförsvar.
• En frisk tarmflora gör att kroppen inte överreagerar mot ofarliga ämnen som vi äter.
• Ett dåligt immunförsvar kan ofta kopplas till störningar i tarmen.

Tarmens immunsystem
Tarmens slemhinna, som har en yta stor som en tennisplan, ca 200 m2, utsätts ständigt för en enorm mängd främmande ämnen. Både från bakterierna i tarmen och från den mat vi äter.

Under vår livstid äter vi ca 60-70 ton mat. Det är därför inte svårt att förstå att större delen av kroppens immunceller, ca 80% finns i tarmvävnaden. Immunförsvaret som är kopplat till tarmen kallas för GALT = Gut-Associated-Lymphoid-Tissue.

När vi föds är immunsystemet ännu inte fullt utvecklat. De bakterier som börjar kolonisera tarmen så fort vi kommer ut ur den sterila livmodern är mycket viktiga för att stimulera immunsystemet till mognad.

Bakteriell stimulering av immunsystemet
Immunsystemet kan sägas ha två funktioner: dels att reagera på främmande, farliga ämnen såsom bakterier och virus och dels att inte reagera på ofarliga ämnen såsom födoämnen och kroppens egna vävnader.

Dessa två funktioner är minst lika viktiga och har visat sig vara sammankopplade. Studier har nämligen visat att på samma gång som immunförsvaret reagerar kraftigt mot bakterier i tarmfloran minskar reaktiviteten gentemot ofarliga ämnen.

Som exempel kan nämnas att det är svårt att få djur som är uppfödda sterilt, dvs. helt saknar tarmflora, att bli toleranta mot födan, och att tillförsel av bakteriella antigen med födan ökar toleransen.

Tarmens koppling till kroppens slemhinnor
Immunologiska reaktioner som sker i tarmen är inte bara lokala utan kan påverka hela kroppen. När lymfocyter (vita blodkroppar) i Peyerska plaque som finns i tunntarmen aktiveras av ett antigen börjar de föröka sig och reser sedan med lymfan ut i kroppen.

Dessa celler slår sig till sist ner någonstans i vad man kallar MALT (Mucosal-Associated-Lymphoid-Tissue) vilket är den lymfoida vävnad som finns i alla kroppens slemhinnor. Dvs. i luftvägarna, urinblåsan, näsan, slidan och tarmen.

Störningar i tarmen kan alltså påverka slemhinnorna i hela kroppen och ligga till grund för många olika sjukdomar som urinvägsinfektioner, luftrörskatarrer, svampinfektioner, halsinfektioner och bihåleinflammation.

 

 

 

 

Livgivande föda.

av Dr. Lennart Cedgård

 

• Intag av probiotiska bakterier är en del av en hälsosam matkultur.
• Fibrer i form av färska grönsaker, rotsaker, frukter, bär, fröer och nötter stimulerar en hälsosam bakterieflora.
• Intag av vitt socker, vitt mjöl och andra raffinerade produkter skadar tarmen.
• För högt intag av animaliskt fett och protein medför förruttnelse i tarmen.
• Vätska är viktigt för tarmens funktion. Minst 1,5-2 liter om dagen.

En hälsosam matkultur
En bra regel för god kosthållning är att maten ska vara enkel, vital och obesprutad. Med ”enkel och vital” mat menas mat som inte är raffinerad och industriellt producerad utan tillagas i anslutning till måltiden. På så sätt bevaras ett högre näringsvärde och fiberinnehåll.

Råkost av t.ex. rotsaker, grönsaker, groddar, fröer, nötter, frukter och bär bör finnas med vid varje måltid. Råkosten är rik på fibrer, enzymer, vitaminer och andra vitala ämnen som bl. a är viktiga för tarmens hälsa, nedbrytningen av födan och fungerar som byggstenar för kroppens vävnader.

Fibrer
En kost rik på komplexa, långa kolhydrater sägs vara bifidogen, vilket betyder att den gynnar tillväxten av bifidobakterier, vilka är mjölksyraproducerande bakterier. Fibrer ger upphov till jäsningsprocesser. Fibrerna absorberas inte i tunntarmen utan fortsätter ner till tjocktarmen där de kan fungera som föda åt nyttiga bakterier.

Den vegetariska kosten innehåller mycket kostfibrer som t ex cellulosa, hemicellulosa och pektin. Ett högt fiberintag skall alltid åtföljas av ett högt vätskeintag.

Ett högt intag av fibrer förbättrar tarmens rörlighet eller peristaltik, vilket i sin tur befrämjar en sund tarmflora. Förstoppning är en av tarmflorans och kroppens största fiender med deponering av slaggprodukter och överväxt av förruttnelsebakterier som följd.

Alla produkter som verkar förstoppande som vitt socker och vitt mjöl är bra att undvika. Även mjölkprodukter är svåra att bryta ned och verkar förstoppande.

Alla fermenterade produkter är givetvis bra då de innehåller mjölksyrabildande bakterier. Ett högt intag av kött och animaliskt fett har negativ inverkan på tarmfloran med ökad produktion av kvävehaltiga slaggprodukter och cancerogena ämnen som följd.

Tarmfloran, kosten och cancer
Ett stort antal studier har genomförts för att försöka kartlägga kostens inverkan på tarmfloran. Resultaten visar på att kosten framför allt påverkar den metaboliska aktiviteten hos bakterierna dvs. hur pass bra eller dåliga de är på att bryta ner olika ämnen samt vilka slutprodukter som bildas.

Högt intag av protein och animaliskt fett ökar produktionen av enzymer som ger upphov till skadliga nedbrytningsprodukter.

Människor som äter en ”västerländsk” kost, rik på fett och protein och fattig på fibrer, har betydligt högre halter av skadliga enzymer och metabola produkter i avföringen än vegetarianer.

Högt intag av fett och protein ökar antalet förruttnelsebakterier och minskar mängden nyttiga kulturer i tarmen. Man har visat att grupper med hög risk för tjocktarmscancer har höga tal av bacteroider (en förruttnelsebakterie i tarmfloran) samt förhöjda koncentrationer av skadliga enzymer och nedbrytningsprodukter.

Grupper med låg risk för koloncancer är däremot sammankopplat med låga koncentrationer av skadliga enzymer och höga tal av laktobaciller.

Behovet av protein
Behovet av protein anges idag av WHO till ca. 0,8 g/ kg kroppsvikt/ dygn. För en person på 60 kg innebär detta 42g protein/dygn. I västvärlden ligger idag det genomsnittliga intaget av protein på ca 150 g protein/dygn.

Övergång till mer vegetarisk kost samt intag av laktobaciller minskar mängden skadliga och cancerogena ämnen i tarmen.

OBS! Vid förändringar av kosten är en långsam övergång att rekommendera, annars kan matsmältningssystemet inte hänga med i omställningen.

 

 

 

Probiotika förbättrar hälsan.

av Dr. Lennart Cedgård

Probiotika är bakterier som stärker vår hälsa genom att förbättra miljön i tarmen. Probiotika är benämningen på ” levande bakterier som har en positiv inverkan på hälsan genom att förbättra miljön i tarmen”. Till dessa räknas vanligtvis mjölksyraproducerande bakterier som laktobaciller och bifidobakterier.

Bästa effekten har probiotika om bakterierna är levande och med bibehållen livskraft. Detta är tyvärr oftast inte fallet, utan kunden får hållas med produkter med dålig livskraft och hållbarhet.

Mjölksyrabakterier är mer än 3 miljarder år gamla och utgör Livets ursprung. De representerar grunden för den livskraft, som gör att din mage och matsmältning kan fungera väl.

Under största delen av människans historia har vi via kosten fått i oss stora mängder av mjölksyraproducerande bakterier genom intag av mjölksyrade grönsaker, mjölkprodukter och fisk samt från färska frukter och grönsaker.

Idag är läget förändrat. Genom att vi nästan helt har övergått från att använda mjölksyrafermentering som konserverings-metod till kyllagring och allehanda konserveringsmedel, har intag av nyttiga mjölksyrabakterier kraftigt reducerats.

Idag utsätts tarmfloran för större påfrestningar genom felaktig kost med för högt intag av snabba kolhydrater, protein och transfetter, stress, läkemedel som antibiotika, miljögifter mm. Alla dessa faktorer stör vår tarmflora. Vår moderna livsstil skadar vår tarmflora.

I tarmen lever en enorm mängd bakterier som bygger upp det vi kallar ” den normala tarmfloran”. Antalet bakterier i tarmen är tio gånger större än antalet kroppsegna celler, med de flesta i tjocktarmen. Tarmfloran kallas därför för kroppens största ”organ”.

Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många säkert fortfarande är okända. Bakterierna i tarmen är viktiga för nedbrytning och upptag av föda, aktiverar immunsystemet, där 80 % av immunsystemet är lokaliserat till tunntarmen, stimulerar tarmrörelserna, producerar vitaminer som t ex B-vitaminer samt är viktiga för omsättningen av tarmslemhinnans celler.

Vetskapen om att fermenterade produkter innehållande probiotiska bakterier har många hälsosamma egenskaper har funnits länge. Idag pågår forskning världen över för att kartlägga de probiotiska bakteriernas funktion och verkan.

Nedan listas några av de positiva effekterna man funnit vid intag av probiotiska bakterier:

• påverkar immunsystemet
• påverkar nervsystemet
• ökar motståndskraften mot infektioner
• motverkar överväxt av skadliga bakterier i tarmen
• förbättrar näringsupptaget genom ökad enzymaktivitet och förbättrad kvalitet på tarmslemhinnan
• stimulerar tarmperistaltiken
• reducerar bildningen av giftiga slaggprodukter i tarmen och minskar därmed risken för cancer
• motverkar åderförkalkning

Livet finns i det levande!
Levande mat, levande organismer och levande tankar.

 

 

 

Probiotika.

av Dr. Lennart Cedgård

Urkraft som jobbar för din hälsa

I hundra år har människan vetat om tarmflorans betydelse för den mänskliga organismens åldrande.
Då fick vi först reda på att förruttnelseprocesser i våra tarmar alstrar giftiga ämnen som bidrar till att degenerera våra celler.

Probiotika betyder ”för liv” – i motsats till antibiotika som är ”mot liv”.

Under det senaste århundradet har människans levnadssätt ändrats drastiskt, vad gäller hygien, levnadsstandard, kostvanor och medicinering. Vi äter idag övervägande industriproducerad, steriliserad föda och använder konserveringsmedel, frys och kyl istället för att fermentera födan.

Detta har gjort att intaget av bakterier, och då speciellt mjölksyraproducerande bakterier, har reducerats kraftigt. Användandet av antibiotika inom sjukvård och jordbruk, antibakteriella ämnen i tandkrämer, deodoranter och mat, är för mänskligheten också nya påfund. Vi har på många sätt steriliserat vår omgivning – vilket givetvis påverkat vår bakterieflora.

Sedan människan upptäckte bakterier, och uppfann antibiotika, har vi levt med föreställningen att majoriteten av bakterier är skadliga. Faktum är att det endast är en mindre del av de tusentals bakteriestammar som har sjukdomar som följd när din kropp inte är i balans att ta hand om dem.

Ett av de viktigaste skydden mot skadliga bakterier – är en frisk bakterieflora. Om vi stödjer kroppens egna goda bakterier, så hämmas de skadliga.

Det handlar alltså om godartade mjölksyrebakterier, som städar och fixar i dina tarmar. Idag är det vedertaget att över två tredjedelar av ditt immunförsvar kommer från magen.

I ett optimalt hälsosam människa, ska det finnas ungefär 85 procent goda bakterier, och följdaktligen 15 procent onda, men tyvärr är förhållandet det omvända för många av oss.

Med tanke på den enorma skillnad i intag av probiotika som råder, jämfört med historisk tid, torde de godartade tarmbakterierna utgöra juvelen bland alla kosttillskott! Rekommenderat intag är flera tusentals procent högre, än vad som normalt intas.

För ett optimalt tillgodogörande eller utnyttjande av mineraler och vitaminer krävs det också att mag- och tarmfloran är i balans, vilket ofta inte är fallet. Idag pågår livlig forskning omkring probiotikans effekter på kroppen. Intag av probiotiska bakterier verkar ha många positiva effekter för dig.. I Trends of Immunology Today publicerades redan 1999 en artikel om probiotikans effekter på immunsystemet.

I artikeln listades positiva effekter som olika studier visar på vad gäller probiotikaintag:

• förbättrad nedbrytning och upptag av födoämnen
• prevention av cancer
• prevention av infektioner i mag-tarmkanalen
• reglering av tarmperistaltiken
• stimulerande av immunsystemet och ökad motståndskraft mot infektioner
• motverkande överväxt av skadliga bakterier i tarmen
• ökad enzymaktivitet och förbättrad kvalitet på tarmslemhinnan – vilket reducerar bildningen av giftiga slaggprodukter i tarmen och motverkar bildningen av åderförkalkning

Alla moderna människor bör äta tillskott av probiotika – och det gäller såväl stora som små. De godartade bakterierna kan inte skada dig!